Heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!
Jag har alltid problem med hur jag ska inleda de här inläggen. Ibland säger jag artigt hej för att få en start men det känns väl urtrist att göra det varje gång och sen funkar ju inte alla de lite coolare tjena, hallihallå, tja och hejhopp hela tiden. Nä så nu blev det ett långt hej.
Välkomna in!
Nu är vi igång. Campe campeon rullar på och allt är igång som vanligt igen. En ny grej vi har är grafisk kommunikation och det handlar mycket om designer och att ja hantera foton och allt möjligt på datorn. Det lär nog bli väldigt kul! Annars är det faktiskt ganska schyst att vara tvåor nu och att nya ettor har kommit in i gänget. Nu är vi varken yngst eller äldst vi är där i mitten och befinner oss på vår fyra, yes!
Ni anar inte vad jag kan vara klumpig ibland. ( okej ni som tänker nu ”jo det vet vi” behöver inte kommentera haha) För det första har jag tagit hand om min dator väldigt väl. När jag fick min lilla dator som alldeles ny för ett tag sen nu, är det första jag gör att dra upp lite filmjölk som jag sitter och äter samtidigt och wopps tappar filen rakt ner i datorn och över tangenterna… Men efter lite dammsugning och så gick det bra. Bara lite så där tröga tangenter som jag förövrigt måste trycka ner väldigt hårt. En anledning till att jag alltid slår på alla tangenter. Can’t help it. Idag drar jag med mig lite korv stroganoff upp och nä datorn klarar sig idag men jag sitter såklart som vanligt i sängen. Har typ tallriken en halvmeter ifrån mig men bryr mig inte om att flytta den och tänker precis ”nä jag får inte spilla en orangefläck på mitt vita täcke nu, det hade ju vart snyggt. Nästa tugga befinner sig fläckarna där så fint på täcket…
Ja så kan det gå ibland när man heter Emma forsberg.
Nu ska jag fortsätta vila ut på mitt sätt med lite mysmusik och ja det är väl allt som behövs. Förresten jag är i behov av myströjor och myskoftor och allt som kan tänkas som mysigt. Jag dras till alla stora mysiga tröjor som hänger och ligger så fint i affärerna. Tjocka och mysiga då längtar jag till hösten.

När man är trötter kan det bli fina inlägg som det här.
Heeeeeeeeeeejdå!

Ihihi Tingsek i Malmö igår var toppen! Jag älskade att han stod med stödet av ett helt band. Det gjorde allt så grymt och ännu mer sväng i det.
Nu imorgon är det dags för den riktiga skolstarten enligt schemat, så start klocka 8 nu då och alla dagar framöver… Nu måste jag bli bättre på att lägga mig i tid annars kommer jag ju ha mer hängande ögon (som jag redan har) och inte orka ett skit. Nä skärpning.
Men gud vad jag älskar massage. Från skola till något helt annat haha. Jag har kommit på det nu! Jag har så gärna velat gå på en riktig massagebehandling nu en väldigt lång tid men det kostar ju lite och jag har inte riktigt känt för att lägga pengar på det men ändå så är det ju det jag vill så gärna. När jag praoade på trivas på råå en gång så fick jag en massage av de…man mår så bra efteråt! Blir helt lugn och harmonisk. Så idag i skolan så hade vi typ en halvtimmes massage och uppe i bolmen hade vi ju också massage en kväll. Love it! Massage är det bästa som finns.
Haha jag överdriver inte heller nu.
Dags för lite ledig tid och sen ska vi ladda upp som Covergirls ikväll och spela på våra ettors fest.
I mina nya svarta jeans

TTYN

Det blev inget Ven idag som det egentligen var tänkt med klassen. Istället lekte vi dunkgömme ute på stan och sen hämtade en flagga haha …iallafall, efter maten såg vi en film på dunkers som hette The Cove. Det var en dokumentär som blivit oscarsvinnare och jag förstår varför. Dokumentären handlar om hur delfinerna här i världen allt mer blir hotade och hur det pågår en fruktansvärd slakt vid ett ställe i Japan. Det var riktigt hemskt att se och det var från och med då som jag faktiskt fick veta att det är så det ligger till. Delfiner kommer till delfinarium och lever som fångar i en liten bassäng men det är inte det värsta. Slakten som pågår är brutal och det är bara inte mänskligt hur några kan göra så. Dokumentären var så bra gjord och den påverkade mig väldigt mycket, jag kände tårgropen komma. Det var så inspirerande och spännande att se dem som jobbar för att rädda dem och stoppa det här. Se dokumentären säger jag, sånt här måste uppmärksammas.
Nu kom jag helt in på den filmen men jag blev så berörd av den.
Igår var väldigt kul inne på sirocco och klockan halv 3 sov vi gott för att säga något helt annat!
Ciao