Den stunden som jag länge nu förträngt och oroat mig för har tyvärr kommit. Nu har mina älskade vänner åkt. Anna flyger idag och vera på måndag.
Sa inte “hejdå” till vera idag utan vi sa ,ses och hörs snart. Cyklade hem och upptäckte att ingen skulle va hemma nu . Plötsligt känner jag klumpen i magen igen och hur tomt det är här. Jag kunde inte hålla tårarna längre. Nu inser jag att det är på riktigt. Det här är något utav det jobbigaste jag har varit med om. Aldrig har jag behövt va ifrån någon av mina vänner en så lång tid. Men anna och vera jag önskar er en otroligt bra resa och gud vad jag kommer sakna er! Älskar er mina finisar!
Vera imorgon ska jag träffa din man och jag ska verkligen försöka fånga honom i kameran! Nu när vera och anna har lämnat för bara ett tag så får vi ha lite av deras kläder och ta hand om och bära runt som lite minne. Jag vill inte säga minne för det låter så trist. Men vi ses och hörs snart! We Will keep in touch! Jag ska blogga när jag har era kläder.
För övrigt så är jag så glad över att jag har kvar underbara och härliga vänner här hemma. Annars vet jag inte hur jag hade klarat mig. Jag älskar er också.
På söndag drar vi till bolmen och det ska bli så mysigt det har vi längtat efter sen vi kom hem därifrån och det behövs nu!
Mycket kärlek nu men man kan aldrig få för mycket av det.
Puss från mig så länge.
Måste gå och sysselsätta mig med något nu så jag inte deppar ihop.
Vera kan det här med poser…

Är den här ens bloggbar? Hoppas det blev till rätt bild nu.